Inlägg publicerade under kategorin Rikis Betraktelser

Av Ann-Christin Rombin - 25 oktober 2009 11:36

Oktober snart slut och tiden bara rusar på. Vi promenerar och är ute i skog och mark. Hästarna har flyttat så nu har vi åkrarna för oss själva. Nu ska jag ta matte med mig på dagens första cykeltur.

Av Ann-Christin Rombin - 9 augusti 2009 13:42

Sol
+ 23,9 Kl 13:45
Nu börjar båthuset ta form. Hum båthus är inte det något man har båten i? Dom är ju helknäppa här alltså, ser dom inte att det här blir en helt perfekt hundkoja till mig och brorsan?? Bara lite golv och ett par sköna sängar så skulle jag och Nico må som de prinsar vi är. Husse har kämpat på ganska bra tycker jag. Men han kan väl sluta att plötsligt vråla Riki inte gå i höga gräset. Eller har du koll på hundarna? Till matte och så brakar det lös. Tänk före den där olycksaliga ormen kunde vi få ströva som vi ville runt på ön. Numera är det ett evigt kontrolernade. Nu har Sädesärlan oxå flyttat så äntligen kunde husse sätta in fönstret på gaveln. Ja semestern tar slut i dag så nu slipper vi åka in var och varnannan dag och köpa mer semester. Det har varit ett evigt köpande av semester. Röd och vit och grön färg är vist oxå semester av vad jag kan förstå. Matte har i alla fall tänkt ha lite längre semester för hon har grön färg i håret. Hum ja det var allt för denna gång nu måste jag nog hjälpa till att hänga lite tvätt .

Av Ann-Christin Rombin - 21 juli 2009 16:08

Halvklart
+ 18,1 grader Kl 16:09
I morse vaknade jag av att matte sa Oj så glad jag blir. Klart hon är glad tänkte jag. Med två sånna prinsar som jag och Nico i sängen. Men tror ni det var oss hon menade? Icke Ute på tomten var det ett tjatter utan like. Skulle jag och Nico levt om så där skulle det ha låtit Tyst och sov vidare. Men inte i dag inte.  Det var skatungarna som kraxade och skrek. Matte upp och började voja sig om hur söta dom var. Söta??? Va då dom ser väl mest ut som skator brukar göra. Fjädrar och sånnt. Men som om det inte var nog med det. Vet ni vad hon gör? Ni kan inte ana så fräckt!! Hon tar min och Nicos matskålar med vår mjukmat som vi sparat som en nattmacka om vi skulle blivit lite sugna så där på småtimmarna och ställer ut till dom där kraxande och flaxande fågelfäna. Vår mat alltså!! Hur fräck får man bli? Det är ju bara inte klokt! Hör ni? Vår sparade mat till fågeleläändet. Tror ni det blev tystare av det? Icke! Nu blev det ett liv utan like. Dom riktigt slogs om den där gammla maten. Ja i ärlighetens namn var det inte ogått att dom fick den gammla burkmaten. Men säg inte det till matte för då spårar det säkert ut helt här hemma.

Av Ann-Christin Rombin - 19 juli 2009 09:22

Sol
+17,6 grader 9:23
Nu har vi något som dom kallar semester. Semester är något människor har vad jag förstått. Det innebär att människorna kliver upp tidigt och åker in till Umeå och köper något dom kallar semester. I bland kallar dom det sement,  spik eller plank och bräder oxå. Så åker vi ut på vår stuga vuttingen. Sedan stänger dom in oss i lillstugan och går runt på tomten och klampar och stampar och slår med krattor och beter sig mycket mystiskt. Någon sort semesterdans? Hum min husse såg en orm är det därför dom beter dom sig lite si så här just nutro?  Dom ringde till veterinären och frågade om dom skulle ha cortison hemma. Men det är tydligen ute numera. Man ska bara lyfta upp hunden och åka fort in till djurdoktorn. Ja ingen av oss har i alla fall stött på den där ormen än vad vi vet i alla fall. Varken jag eller Nico. Fast ingen har talat om för oss hur en sådan ser ut heller så säker kan jag ju inte vara. När dom klampat stampat krattat och haft sig så får vi i alla fall komma ut. Sedan börjat husse tjata om att snart är semestern slut. Det betyder att alla plankor på släpvagnen är målade och uppspikade och att vi ska ha ny semester i morgon (Tror jag i alla fall) Så går dagarna här i Norum. Eller rättare ute på Vuttingen.. Semester det är livat det :-)

Av Ann-Christin Rombin - 3 juli 2009 17:54

Halvklart
+19,4 grader Kl 17:54
Som om det inte var nog med att värmen håller på att ta knäcken på en gammal man. Nu har lillmatte dragit en kompis i huset oxå. En sju månaders Sibiren Husky. Huskaligen säger jag bara. Hon är sjövild. Man får inte en lugn stund i sommarvärmen. Tack och lov drog tempaeraturen ner under 20 sträcket så här på kvällskvisten. Men oj så hon kan gå an. Inte hjälper det att man nyper till henne heller. Hon bara skriker lite och fortsätter sin framfart. Men nu verkar vi ha fått stopp på eländet. Hon sover en stund. Hum..........  Nej jag tog fel jag hör hur hon kommer larvande nerför trappen. Härre min bara hon inte hitttar mig där jag kurar under skrivbordet..........Phu........... Tack och lov hon gick ut med sin husse. Phust........... Då  kalrar jag mig en liten stund till :-)

Av Ann-Christin Rombin - 21 juni 2009 23:33

Halvklart

+7,1 Kl 23:35
Inne efter en lång skön cykeltur. Ja matte ska ju ha sin dagliga motion och i dag var det lite dåligt med den varan under dagen eftersom det var så var så varmt. Man måste ju tänka på matte så hon inte får dåndimpen i värmen. Därför fick vi spara långa turen till det blev kväll. Dessutom har det varit ett himmla schå med att vakta huset hela tiden. Först åkte husse och lillmattes kille Stefan upp till Luleå och då skulle dom ju räknas bort. Sedan kom det folk hela tiden. Då var det ju till att räkna in dom. Man han bara få flocken till att stämma så vipps hittade någon på att åka. Då var det till att dra i från och snart så skulle man pussa på på nytt. Härreligen huvudet har gått som en räknemaskin. Äntligen blev det kväll och vi blev bara vi. Dom kallade det för födelsedagskalas. Hum vad nu det är?? Men tårta var det. Blä Ingen leverpastej på den tårtan inte. Jag gillar sån tårta med pastej mycke bättre. Det var lillmatte Evelin som har fyllt år och hade kopisar och moster Elisabeth på besök. Ja jag säger då det. Kalas är inget jag skulle prioritera om jag hade fått bestämma. Nu ska det bli skönt att få sova en hel natt. Jag är helt slut i skallen. God natt

Av Ann-Christin Rombin - 11 juni 2009 10:45

Mulet

+ 12,1 Kl 11:50
Nico går här och struttar och har sig stolt som en tupp. Han är rent odräglig. Han skryter över att han blivit morgbror. Vad är det med det då? Det är väl ingen prestation av honom eller??? Jag säger bara det Skryt och skrävel är vad det är. Men valaparna är allt bra söta. Hum ja så söta som valapar nu kan vara. Matte blir ju så klart alldeles knollrig. Vilken tur att hanvalpen redan är tingad så slipper vi risken att hon kommer dragande med en sådan i huset oxå. Som hon jollrar åt dessa foton och säger Oooo så söööööööta. Va då söta. Dom där små korvarna är väl inget att yvas över. Dom  ligger ju bara där och gnyr och gnäller och snuttar på sin mamma. Så växer dom ju upp så fort och genast börjar dom sticka upp. Hänger i hälarna på en gammling och tigger och ber om uppmärkasmhet. Inte en stunds ro skulle man väl få med en sån där i huset. Rycker och sliter i manen så man får valpdräggel där. Fy säger jag bara. skulle man så vilja tillrättavisa en sån där odåga så säger matte genast. Man måste vara snäll med den som är liten. Men den som är liten då??? Får han bete sig hur som helst Va? Ja jag bara undrar? Pinkar på golvet gör dom ju oxå och ja jag nämner inte ens det där andra. Så jollaras det om namn oxå. Hum hur korkat som helst. Glassar pratas det om. Jag får gråa hår av allt joller. Jag säger då bara ett. Skitungar är dom och jag betackar mig för att gå omkring och skryta och skrävla om att vara morbror som somliga i det här huset ägnar dagana åt.
Vill du kika på Nicos syster Nicolinas valpar hittar du dom på Viktorias blog http://shetland-sheepdog-gardenia-gardens.blogspot.com/  Men jag utfärdar en liten varning. Är du människa så vet jag att du kommer att bete dig presis som min matte och då är ju risken stor att du sitter där med en liten odåga i knäet en dag och ser ut som om du fått högsta vinsten.

Av Ann-Christin Rombin - 27 maj 2009 22:07

Mulet och blåsigt
+ 9,4 grader  Kl 22:08
Nu är matte så där skitmallig. Hon har fått en award av Astrid och suger ju naturligtis åt sig hela äran. Hum vem är det som den här bloggen handlar om? Vem är det som rusar runt och letar godis? Vem är det som är ute och nöter klorna på hennes långa cykelturer? Och vem är det som får rusa runt över mark och moras och stundtals leta rätt på den där virrepannan? Hon? Icke sa Nicko. Såg ni nu var jag ju lite fyndig oxå :-)) Nej inte gör hon så mycket. Hon bara drar runt och vimsar på ju. Jag och lilleror. Vi är det som drar lasset. Utan oss ingen blogg. Så enkelt är det. Men hon bara pöser och pöser hon. Vi får på sin höjd en klapp under hakan. Ja sån är hon vår mate. Va då fotat?? Vem är motivet om man vågar fråga? Vadå skrivit? Hum vad skulle hon skriva om om hon inte hade oss? Sig själv kanske? Ja då blev det inte många ord jag lovar. Nej Awarden är min och lillebrors. Inte hennes så är det bara. För utan oss ingen blogg. Men till Astrid säger jag nosgnugg och många stora tack. För det värmer inte bara mattes egoistiska hjärta utan även vi hundar känner oss mycket stolta och jag tror jag ska hålla svansen lite extra högt på vår tur i morgon. Tusen tack till Astrid och Tindra som delat ut den fina utmärkelsen. Besök gärna Astrid och Tindra på http://dagbok.astridla.com/ Nosngnuggar från oss alla i Norum

Ovido - Quiz & Flashcards